Suddenly it dawns on me. Svalbard is far far far away.

20140306-233529.jpgJag vaknar upp av att jag blir biten på arslet av en spindel/ ohyra/ dinosaurie på inte mindre än tre ställen. Effektivt och ohyggligt otrevligt sätt att börja dagen på. Har inte kommit upp ur sängen så snabbt på…. Eh, har helt enkelt aldrig kommit upp ur sängen så snabbt. Har typ förkylnings-ont överallt och önskar att det ska vara lite värre än det är så jag kan få stanna hemma. Men nej. Med svullna kliande monster-bett sur äter jag frukost och dricker lemsip istället för kaffe. Nigel märker att jag är helt ur gängorna och cyklar till affären och köper citroner och färskt bröd. Hjälte som han är. Jag hets-äter och är tio minuter bakom i schemat (säger man ens “bakom i schemat” !?) men vi lyckas överlista alla logistikproblem och komma i tid i alla fall (typ 20 pers som skulle in till stan i tre bilar) and so on and so on.

Stan, visum, polis, pojkar, kliande bett, ont i kroppen, goga street, girls, bullar och planering.

Det blir ju bra ändå. Även om det kliar.

Olle kommer över. Han och Nigel snackar Svalbard och vi äter potatis och chili på bröd. Det slår mig att det ligger förfärligt långt bort, flera tusen kilometer ifrån Göteborg tillexempel, som bara det ligger långt bort. Jag har hört att de har dubbelt så många snöskotrar som människor där borta.

En dag är så mycket och så ingenting på samma gång.

Men men, Svalbard ligger där det ligger, och i morgon blir det kaffe.

/Julia

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s